Cykelsporten i Sverige
Det är egentligen orättvist att jämföra tävlingssyklister med varandra, då man i cykling tävlar i många olika grenar. Svenska cykelförbundet organiserar tävlande i grenarna para-cykling, BMX, cyclocross, mountainbike, bancykling och landsvägscykling. Inom dessa grenar finns det sedan underdiscipliner, exempelvis är grenen landsväg uppdelad i disciplinerna linje, tempo, partempo, lagtempo och stafett. En enskild cyklist kan ha en av dessa discipliner som sin starkaste, och att jämföra honom eller henne med någon som är starkast i en annan gren blir därför missvisande och orättvist. Ett exempel är Gustav Larsson, som är som starkast i tempolopp och därför inte riktigt kan hävda sig i jämförelser med mer renodlade linjeloppsspecialister, som Magnus Bäckstedt, förste svensk att vinna en etapp i Tour de France och även vinnare av det prestigefyllda endagsloppet Paris-Roubaix.
I begynnelsen
Även om Sverige inte kan hävda sig mot stora cykelnationer som Belgien har vi länge varit ett någorlunda framgångsrikt cykelland. Det första världsmästerskapet i linjelopp för amatörer, som hölls i Köpenhamn 1921, vanns av Gunnar Sköld från Västerås. Året innan hade Harry Stenqvist tagit guld i linjelopp vid sommar-OS i Antwerpen. Sedand röjde det dock till 1940-talet innan en svensk, Harry Snell från Borås, blev världsmästare i landsvägscykling i Valkenburg i Nederländerna 21 augusti 1948. Snell, vars efternamn var mycket passande med tanke på att ”schnell” betyder snabb på tyska, segrade på en cykel av märket Crescent, och det var efter denna händelse som crescentcyklarna började säljas som ”världsmästarcyklar”.
Bröderna Fåglum – bäst någonsin?
Främst bland svenska cyklister anses dock bröderna Fåglum vara. De hette ursprungligen Pettersson, men tre av dem – Erik, Sture och Tomas – tog sig efternamnet Fåglum efter klubben de tävlade för. 1967 vann bröderna VM i lagtempo i Heerlen i Nederländerna, och de vann även samma tävling de följande två åren. Gösta Pettersson vann även, som ende svensk hittills, Giro d’Italia 1971.